Klockan var runt 18.30 när jag satte foten i stugbygeln. Vi red direkt in i skogen som sedan tog oss ut på asfalten. Så klart hoppade jag av och promenerade med honom på asfalten tills vi kunde ge ner för slänten och hoppa upp igen. Vi red på dom fina traktorvägarn där vi susade fram i trav och galopp. Vi hade inga krav idag utan vi bara var. Han var så lugn och harmonisk. Den fina ängen brevid vägen erbjöd oss också till lite galopp i högre fart.

 Han brukar alltid gnägga när vi är ensama men det var flera veckor sedan jag hörde honom gnägga. Han trivs verkligen i hans sommarhage. Inte en massa rörelse hela dagarna. Inga hästar som flyttas och kommer och går. Inte en massa människor utan där är det bara hans flock i en stor fin hage där dom lever livet. Det är verkligen hans favo plats. Ända sen dom kom ditt så har han varit så lugn och harmonisk. 

Vår runda slutade med att vi kom till gården på baksidan , så vi red igenom gården för att ta oss till grusvägen som tar oss tillbaka till hagen. Det är underbart att göra i ordning honom utanför hagen och även avsluta där. Jag har hela sadelkammaren i min bil så det är så himla lätt och smidigt. Idag var en sådan dag då jag tänkte extra  mycket på att han faktiskt är bara min. Han är en sådan fantastisk häst och vi står varandra så nära. Vi har ett sådan stark band imellan oss. Han har verkligen valt mig som sin bästa vän och ledare. Vi känner varandra så väl, i varje rörelse, i varje situation. Det är bara vi och ingen annan. Det är så tydligt.